att utmana
Det är många jag pratar med om crossfit, många som frågar hur det är och många som säger att dom aldrig skulle våga.
Då tänker jag så här: man går ju inte och tränar för att man redan är bra på det, för att man kan allt och kan häva sig upp för en stång typ 20 gånger och briljera. Nej nej nej!!
Jag går dit för att utmana mig själv och för att det ska vara jobbigt. Känslan att ta sig i mål efter ett pass man knappt trodde man skulle klara, är helt makalöst skön. Man kanske vill grina eller kanske vill spy, men kroppen klarade det och det var banne mig helt ofarligt!
Vi måste utsätta oss för obekväma saker för annars kommer vi ingen vart. I min crossfitklubb samsas unga, gamla, långa, korta, runda, smala, vältränade och otränade. Alla ger varandra en highfive efter avklarat pass. Det är grymt härlig stämning. Våga dig till närmaste crossfit-lokal (eller vad just din utmaning kan vara!) och bara kör (efter din förmåga!). Du kommer förmodligen aldrig ångra det.
Sen är inte ett crossfitpass 1h svinjobbig träning, det är ett pass uppdelat i 2 delar. Första delen är styrka i ganska lugnt tempo. Mycket fokus på teknik. Andra delen är styrka i högt tempo, tex fem övningar i fem varv, så man får maxpuls väldigt snabbt.
Frågan man kan ställa sig är: vad är min utmaning? Hur ska jag ta hand om min kropp? Har ju bara en enda :)
Nu ska jag cykla lite snabbt på hotellets gym, sen blir det häng vid poolen!
Kram på er!
Precis så är det! Både kropp och hjärna måste utmanas, hur förbannat jobbigt det är emellanåt så är belöningen i endorfinerna och stoltheten obetalbar!
Hejja dig, grym och en inspiration!! :)