en uppsats om sömn

Igår kväll vägrade Lovis gå och lägga sig (hon hade somnat 20 minuter i bilen på väg hem från stan och en sån powernap räcker för att hon ska vara vaken typ 10 timmar till, helt otroligt :)) så det slutade strax efter 23-tiden. Själv hade man velat gå och lägga sig för länge sen då! Precis när Lovis tystnat vid 23, då börjar Ludvig. Man såg precis en gnutta till chans att få lite återhämtning. Några timmar iallafall, sömn, tystnad, blunda, men.... snubblade på mållinjen :)
 
A (min hjälte) tog Ludvig som somnade om vid 01.....Sen är det ofta några vändor upp för att stoppa i napp och lugna, men som inatt hade vi tur och fick sova fram till 06. 
 
Men trots den relativt bra natten så är jag helt slut idag! Så imorse började jag grina framför dagisfröknarna och hulkade fram 'fö-fö-förlåt men jag ä-ä-ä-är bara så-å-å-å trö-ö-ött' (snörvel, snor, hick). Dom gav mig en kram och var gulliga. Stackars dagisfröknar haha, dom får nog höra både det ena och det andra! Jag är inte trött för att en natt ser ut så här, utan för att många nätter sett ut så här sista tiden :) Så otroligt mycket kärlek men så lite sömn, och det är aningens svårt att hantera ibland. Ja ni vet ju, jag har ju skrivit om det förr.  
 
Kan typ stundvis önska att min blindtarm skulle bli inflammerad så jag hamnade på sjukhus - då skulle jag ju få sova! En så himla sjuk tanke, jag hör hur det låter! - men på riktigt, jag tänker så när jag är så trött!!! Här pratar vi inte trött som i att gå och gäspa lite, nej här pratar vi trött som i att det spänner över huvudet, man är glansig i ögonen, gråtmild, svårt att få struktur på saker, bla bla bla. Tröttkontot är fullt. Typ. 
 
Ok parantes ifall någon undrar - jag ÄÄÄÄÄLSKAR varje milimeter av mina barn och älskar mitt liv med barnen! Det är inte det. Det här handlar ju inte om dom och min kärlek till dom, utan mer om jag vilja lära mig hantera sömnbristen/bristen på återhämtning bättre :) 
 
Det här blev ett riktigt terapiinlägg. Så tack alla ni hundratals läsare som idag,  ofrivilligt, blev mina terapeuter. Tack för att jag fick spotta ut mig lite sånt här idag, behövde liksom det (fniss). Kram!
 
Ludvig (den oskyldige lillebrorn): Mamma varför tittar du på oss sådär? Har vi gjort något? Sova? Sa du sova? Vad betyder det? Hur gör man då? Jag är bara 16 månader, jag vet nästan inte ens vad det är liksom. 
Lovis (tonåringen): Men asså mamma du kan typ sova själv, orka tjafsa! Jag tänker iallafall gå och lägga mig typ när jag vill och inte när typ du vill. Bara för att du är typ pensionär och vill sova typ jämt! OMG! *smäll i dörren*
#1 - - Anonym:

När man läser sånt här skräms man lite inför att skaffa barn... Även om man såklart redan vet att så är livet med barn och att det antagligen också är så värt det. Men lite rädd blir man! hihi

Svar: Åh nej, inte bli skrämd. Även om det här lät som världens problem så är det en otrolig petitess i det stora hela. Sömnbrist har man en period (som i stunden kan vara jobbig) men barn har man för livet och det är kärlek man inte känner på annat sätt. Livet med barn är underbart så låt dig inte skrämmas av mina ord efter en sömnlös natt/nätter. Stor kram!!
friskaflamman

#2 - - Max:

Styrkekramar! Usch vad jobbigt att inte få sova, det behöver man ju verkligen för att fungera.
Försöka göra det du mår bra av o sänk kraven på dig själv, inte lätt jag vet.
Du o A verkar ju ha de väldigt bra att ni delar upp de sömnlösa nätterna, fast man blir väl störd när den andra går upp. Kanske finns nån annan del i huset att lägga sig i så du får sova mer ostört.

Hoppas inte blindtarmen spricker =) Kan ju hoppas att nån i er närhet kan komma o ta barnen några nätter så kanske du kan checka in på jobbet =)

Samt att man får hoppas barnen kommer på att de är skönt att sova hela nätterna snart!

Svar: Tack Max, ja jag hoppas nog också på att blindtarmen håller sig hel :) Nu, några timmar senare när jag känner mig relativt pigg så känns det stycket så komiskt. Haha va konstig kroppen är! :)
friskaflamman

#3 - - Ingsan:

Förstår preciiiiiis hur du känner! Men tänk vad fantastisk kroppen är som anpassar sig efter den lilla sömn man får, även om knoppen inte alltid hänger med:)

Och det är så sant som du säger, det finns inget som slår det band och kärlek man känner för sina barn! Det är värt allt!

Kram fina du

Svar: Nej knoppen hänger inte med o man blir ju tvär, sur o utan tålamod! Men vips så kommer dom ju sova (Lovis får vi väcka på morgnarna) o då kommer man glömma dessa perioder snabbt, hoppas jag :) kram!
friskaflamman

#4 - - Carina (Intersport):

Känner sååå igen mig!! Även med blindtarmen ;)
De stora sover men mini fy hoppas att han sover hela nätter snart också!
Vi har dock kört Anna wahlgrens metod "sova hela natten" bara lathunden men det vart verkligen en markant skillnad. Att inte på sova kan ta kål på vem som helst!
Kram

Svar: Fina Carina, om du visste hur skönt det är att höra att man inte är ensam (även om jag såklart önskar er goda nätters sömn!!). Jag måste kolla in den där lathunden, nu!! :) kram!
friskaflamman

#5 - - C:

Heja Emsan! Du är grym! ❤️

#6 - - Maria :

Å det hemskt när man inte får sova, värsta sortens tortyr :( . Ni har säkert redan provat men... När vår lille har perioder med kass sömn så sover jag med honom i hans rum,bredvid hans säng. Då är man snabbt med när nappen åker ut eller om han vaknar till av annat.... Då är man ju liksom med så han inte hinner vakna helt. Kram å styrka till er !!

Svar: Ja du har rätt, man får
Prova sig fram o det är bra att kunna agera direkt innan dom skriker sig vakna :) puh!! Kram!
friskaflamman

#7 - - Rosita:

Åh stackars fina E (och A såklart). Ni har säkert provat allt och vänt ut och in på er själva, så det är svårt att tipsa. Men jag har ju tre kottar själv, och även om jag minns extrem trötthet i perioder så har det inte varit tillnärmelsevis så som du beskriver det. Vi var extremt tydliga och konsekventa med våra två tjejers sömnrutiner, födda 2003 och 2004 (pseudotvillingar, födda med mindre än 18 månaders mellan). Vi har provat olika "modeller" av Anna Wahlgren, beroende på hur det bäst har passat resp. barn.

Med sladdisen (född 2010) tog det längre tid för att få fungerande sömnrutiner. Beror på flera orsaker: just sladdis - att inte lika gärna vilja vänja vid att sova i egen säng ..., att vi troligtvis reste för mycket hans första år (med hänsyn till att han - då - var "lite hemmakatt") och att han kanske helt enkelt var svårare. Men när han var runt 15 månader stod jag inte ut längre. Och då bestämde jag mig för att köra stenhårt med ytterligare en Anna Wahlgren metod (tror att du har läst om den på min tidigare blogg. Med VÄLDIGT precisa rutiner med sömn och mat). Och hyfsat snart efter det sov han ok och därefter bättre och bättre. Till att t. ex ikväll (3½ år gammal) när jag har haft tjejmiddag med 5 gapiga tjejer ;-) på samma våningsplan som hans sovrum, ha somnat själv i sitt rum. Det är verkligen inte menat som skryt. Men jag tror att, praktiskt taget, alla barn kan lära sig att sova bra, eller i alla fall ok. Jag har i alla fall erfarenhet av tre olika individer Och jag är övertygad om att barn BEHÖVER sova bra. Annars blir de inte direkt lättare att ha att göra med under dagen ...

Och tillägg - be om hjälp! Jag har förvisso läst att ni har haft massor av hjälp av din pappa t. ex, och också med besök av din mamma, moster, mormor. Samt att du och A också verkligen månar om varandra, och att hjälpa varandra. Viktigt! Att inte ha en ordentlig sömn som ni inte har haft på flera år är ju fruktansvärt jobbig. Jag tänker ofta, hur orkar du? När jag ser allt du hinner göra också, med inredning, klädförsäljning och inte minst träning.

Har du tänkt på att be någon "kunnig" om råd (från BVC eller annan som du "förlitar dig på")? Också barnen behöver ju en bättre sömn. Inte bara du och A.

Styrkekramar!
Rosita

Svar: Fina Rosita, om du visste hur mkt dina ord o råd betyder!! Så skönt att också bli påmind om att man inte är ensam. Mkt hjälp finns att få! Ja vi måste strama åt rutinerna och bli mer konsekventa. Inatt sov Ludvig mellan 21-23, sen vaken till 05 o gallskrek hela tiden om man inte gick ut och vyssjade honom i trädgården. Herregud hur ska man klara detta liksom!! Men det kommer vi göra, bara svårt att se ljuset....Andreas är min hjälte som har ett tålamod av guld även nattetid. Själv vill jag mest gråta och ge upp, typ. Stor kram
friskaflamman

#8 - - Evelina :

Underbara människa! Låter fullt normalt tycker jag! Sömnbrist gör alla människor slut i kropp och själ. Jag slår vad om att du mår bättre idag! All kraft och styrka till dig!!! ❤

Svar: Fina du, tack älskade vän!!
friskaflamman

#9 - - ann:

ååå vad jag önskar er nattsömn, att vara trött är ju kanske en av de mest allmänpåverkandesakerna som finns!!! massor med styrkekramar till er!!! <3

Svar: Ja det är det banne mig, men tur att man är två som kan hjälpa varandra iallafall. Förstår inte hur ensamstående klarar sig, dom borde få guldmedalj i tapperhet :) kram
friskaflamman

#10 - - Moster Ulla:

Men hur kan Ludvig ha så pigga ögon,om han sover så lite? Otroligt! Hoppas jag får träffa honom snart och syrran också!

Kram

Svar: Ja han är en bebis som inte kräver så mkt sömn....tydligen.....suck, hoppas han och vi får sova mer snart! Kram
friskaflamman

#11 - - Eddie:

Du är sååå mänsklig, fantastisk människa! xxx

Svar: Tack snälla för fina ord <3
friskaflamman

↑